Dag 11 Grand Canyon - Las Vegas, Nevada

Visst är det kul med matkultur i andra länder. Men var är charkuterierna och grönsakerna i den amerikanska frukosten? Har inte sett en salami-/skinkskiva eller tomat/gurka på någon enda hotellfrukost under de senaste 11 dagarna. I stället kan man ta en bit vitt franskbröd och hälla på vitsås, sådan där som är gjord på vetemjöl, mjölk och salt och som vi serverar till lutfisken vid jul. Såsen kallas för gravy, men vad heter kombinationen franskbröd med gravy? Någon som vet? Ärligt talat; det smakar inget vidare. Men jänkarna tycks uppskatta denna frukostdelikatess.

Under de senaste tre dagarna har vi inte riktigt varit lika fokuserade på själva Route 66. Santa Fe, Painted desert/Petrified forest, meteoritkratern och Grand Canyon har stulit uppmärksamheten från själva routen. Men idag hade vi inte några särskilda sevärdheter inplanerade och kunde under förmiddagen ge Route 66 vår oförbehållsamma uppmärksamhet. Från Seligman till Kingman tar Route 66 en avtickare bort ifrån infrastrukturkorridoren där I 40:an går. I hålan Seligman har den lokala företagarföreningen dragit på stort för att locka turister med Route 66 och 50-/60-talsnostalgi. Europeiska charterturister som tröttnat på Grand Canyon får i Seligman lite ombyte med krimskramsbutiker och kitch med Route 66-koppling. Har man riktig tur kan man få sätta sig mellan the King och Marilyn vid en gammal raggarbil.

Ärligt talat så svek vi idag Route 66 och vi kommer inte att åtekomma till the Mother Road förrän en bra bit in i Kalifornien. Skälet är att vi bokat in två nätter i Las Vegas, Nevada. Och Las Vegas ligger inte vid Route 66. Från Kingman svängde vi istället rakt norrut. Bye-bye, Route 66! Vi befinner oss nu i Mojave-öknen och det är outhärdligt varmt. 18 miles norr om Kingman ligger spökstaden Chloride. För många år sedan var Chloride en gruvstad drabbat av silver-boomen. Och till utvinning av silver använder man just klor (chloride). Då bodde där 2000 människor. Idag är befolkningen blygsamma 250. Nuvarande befolkning har en lite alternativ profil. Många konstnärer och musiker har sökt sig hit. Förvånansvärt nog fann vi i Chloride resans bästa restaurang: Yesterdays. Mats fick en utmärkt New York Sirloin steak med sötpotatis och bönsallad. Louise tog en Chef's sallad. Lägg på bilden märke till stången som Louise har lagt sin jacka över; det är i den stången man binder fast sin häst.

På gränsen mellan Arizona och Nevada ligger Hoover Dam. Vi håller på att tuppa av på grund av värmen. Observera att Louise bär skinnjacka och Mats goretex-jacka. Vi stannar på dammens parkering på Arizona-sidan för att köpa vatten. I butiken visar termometern att temperaturen är 121 grader fahrenheit! 49,4 grader celsius!

Las Vegas måste vara det knäppaste stället på jordklotet. Hur kan man komma på tanken att bygga en stad mitt ute i öknen? Vi bor på Circus Circus som kan beskrivas som en blandning mellan en finlandsfärja och Liseberg. Inte särskilt sofistikerat. Men efter att ha duschat av oss vägdammet promenerade vi i hettan till hotellkomplexet Wynn där Louise tog ett glas champagne och Mats en Cosmopolitan. På samma plats som Wynn nu ligger låg tidigare Desert Inn där multimiljardären Howard Hughes isolerade sig på ett helt våningsplan. På Wynn finns en Ferrari-återförsäljare och hotellet anses ha några av USA:s allra bästa restauranger. Trés chic!